exasbekannelser

Nu är det matte som bloggar igen.

Igår hade vi tävling på klubben, det var vår tur att anordna den inofficiella agilitytävlingen som hålls varje vår och höst, där 5 klubbar från kommunerna runt omkring deltar. 
Exa som nyss fyllt ett år är fortfarande för ung för att tävla i agility officiellt,
men i 4-klubbs har vi en nybörjarklass där alla hundar som fyllt ett år får delta.

Detta har varit vårt mål från början, att ställa upp här och se hur det går.

Jag har inte varit så nervös sen jag gjorde min första tävling med Gizmo sommaren 2008.
Nerverna kröp utanpå och jag var lite orolig för hur Exa skulle reagera på min nervositet.
Men stabil som hon är i de lägena så tog hon det hela med ro,
mer ro än jag nånsin kunde tro.
Det var som om hon sa till mig att ta det lugnt, jag löser detta, när vi stod där och tittade på ekipagen före oss.

Väl på starten hade jag nog inte så många tankar utan var hyperfokuserad,
hoppades att Exa inte skulle tjuvstarta osv osv.
Klart hon inte gjorde, varför skulle hon?
Ett annat test var att se hur hon reagerade på omgivningen, även om det var på hemmaplan så har hon ju aldrig startat med publik, speaker osv.
Men lilla älskade labradoren tog det hela med ro, ingen konst sa hon.

Vi tog oss igenom banan mycket bättre än vad jag förväntat mig!
Eftersom Exa inte är så gammal så har vi inte tränat på full höjd,
så hon har lite problem med hopptekniken och avståndsbedömningen.
Så det blev två rivningar tyvärr, hon är inte direkt rädd om benen heller och det underlättar ju inte.
Felet i början är mitt eget, kunde gott dragit in henne lite och felet i slalom klandrar jag inte henne för.
Ingångarna i högerslalom sitter inte perfekt. Men hon är ju bara ett år det lilla gullefjunet.

Titta och njut ;)



En annan sak som hänt sen sist är att Exa haft sin första nära döden upplevelse :(

Hon,de andra flickorna och Nolte var ute och joggade med Malin när jag jobbade.
När de skulle passera ett mindre vattendrag tog de andra sig över via en liten bro,
men Exa skulle tvunget bada.
Problemet var att det var så mycket vatten pga all snö som smälte och dessutom var det strömt och KALLT!
Exa drogs med av strömmen och försökte förtvivlat vända sig och simma tillbaka mot Malin.
Vända sig lyckades hon med och hamnade således med näsan mot strömmen.
Strömmen var dock så stark att Exa drogs med och hamnade under en stock som låg mitt över vattendraget.
Malin som då befann sig en liten bit bort sprang tillbaka samtidigt som hon såg labradorden försvinna helt under vattnet.
Vad göra? Malin fick hoppa i plurret och sticka ner händerna, där hon mötte en panikslagen labrador som förtvivlat försökte ta sig upp. Som tur var fick Malin upp henne och de kunde springa vidare för att Exa skulle hålla värmen och inte bli nedkyld av det kalla vattnet.
Som tur är var hon inte under vattnet någon längre tid och fick inte varken fysiska eller psykiska skador av detta.
Min fasa var att hon skulle bli rädd för vatten, vilket hade ställt till det en del i framtiden.
Men som tur är har hon inte lagt på sig någon rädsla alls!

Tack och hej!